Laddar...

Tekniskt Lexikon


| A | B | C | D | E | F | G | H | I | J | K | L | M | N | O | P | Q | R | S | T | U | V | X | Y | Z | Å | Ä | Ö |




A

ABS. Kort för engelskans Antilock Brake System, alltså en funktion som gör att hjulen inte låses vid hårda inbromsningar.


Aluminiumram innebär att motorcykelns ram är tillverkad av en lättmetallegering.


Anti-spinnsystem är egentligen motsatsen till ABS-bromsar. Ser till att drivhjulet inte roterar fortare än vad som motsvaras av fordonets relativa hastighet. Kallas på engelska för tractioncontrol (grepp-kontroll) och är i sin modernaste form integrerad med motorelektroniken. Tappar bakhjulet greppet under acceleration stryps bränsletillförseln och/eller tändningen.


Automatchoke. Se Choke.


Axelavstånd. Avståndet mellan fram- ochbakhjulens axlar. Enkelt va?



B

Balansaxel. En (motroterande) axelförsedd med vikter som drivs av motorns vevaxel och utjämnar den obalans som skapar vibrationer.


Belt (drive). Drivrem (remdrift). Avser iförsta hand en rem som ersätter kedjor i transmissionen.


Blackbox. Varvtalsbegränsare, spärrar motorn vid ett visst givet vartal.


Blinkersrelä skall avge blinkande ljus med en blinkfrekvens 90 ± 30 blinkningar per minut.


Blockmotor. En konstruktion där motor och växellåda är sammanfogade i en enhet. Numera är det i stort sett bara H-D:s traditionellt byggda modeller som fortfarande har separat motor och växellåda.


Borr eller borrning. Se cylinderdiameter.


Borr/slagförhållande. Förhållandet mellan cylinderdiameter och slaglängd.


Boosterkanal. En spolkanal vid cylinderns insugningssida. Kan ge mer motoreffekt.


Boxermotor. Har cylindrarna liggande mot varandra och vanligen vevaxeln i hojens längdriktning, t. ex Honda GL 1800 eller BMW boxer.


Bromsbelägg eller bromsklotsar. Plattor med ett friktionsvänligt material som anbringas mot bromsskivorna för att få stopp på ekipaget.


Bromsbänk är en anordning som användsför att mäta det vridmoment och den effekt en motor utvecklar.


Bromsok. Det hydrauliska skivbromssystemets slavcylindrar som har till uppgift att pressa bromsbeläggen mot bromsskivorna. Kan ha flera kolvar för att öka och bättre fördela effekten. En- två- fyr- eller sexkolvsok syftar på antalet kolvar.


Brytare även kallad brytarspetsar. Se Kondensator.


Brytskruv är en skruv där skallen bryts av vid ett förutbestämt åtdragningsmoment. Används på komponenter för att försvåra ombyggnad, stöld och trimning.


Bränsleinsprutning. Ett (i dag) elektroniskt styrt system för att blanda bränslet och portionera blandningen i rätt mängd till motorn. Gasspjället är dess enda rörliga del.



C

CANbus. Elektronik som tillåter att el till olika komponenter kan skickas genom samma kabel.


CC är en förkortning för cubic centimeters (kubikcentimeter på svenska). CC är en vanlig benämning för en motors cylindervolym.


CDI-box. En elektronisk enhet för att reglera när tändstiftet ska ge gnista.


Centrifugalkoppling. En koppling som med hjälpav centrifugalkraften greppar in när motorvarvet ökar. Används främst på skotrar men har nu också dykt upp på hojar med automatlåda, t.ex Aprilia 850 Mana.


Chassi. De delar som håller ihop motorcykeln, alltså ram och hjulupphängning.


Chassigeometri. Sammantaget begrepp för de mått och vinklar som chassit har. Innefattar ävenstyr geometrin.


Choke. Ökar bränsleblandningen vid kallstart. Principen med automatchoke är att dess vätskebehållare värms upp på elektrisk väg efter start. När motorn startat kommer chokekolven inom 3-5 minuter ha pressats ut så långt att den stänger för den ökade bränsleblandningen. Då motorn vid kallstart är svårstartad eller bara startar till och stannar igen kan choken och dess vätskebehållare vara defekt.


CPU. Central Processing Unit.(Se ECU.)


Cylinder. I cylindern komprimerar kolven bränslet som antänds genom en gnista från tändstiftet. Se Kolv.


Cylinderfot. Botten på cylindern som är fäst mot vevhuset.


Cylinderfotspackning sitter monterad mellan cylinderfoten och vevhuset. Kan finnas i flera olika tjocklekar för att förändra cylinderns avgas och spoltider (gäller 2-taktare). Kompressionsförhållandet kan också ändras genom packningens tjocklek. Gäller både 2-takt och 4-takt.


Cylinderdiameter. Cylinderns inre diameter.


Cylinderlopp. Väggen i cylindern. Om cylinderloppet blir slitet eller repat genom kolvskärning blir det mindre kompression och motoreffekt.


Cylinderhuvud. Kallas även topplock eller toppen. Den del av motorn som sitter ovanpå och tillsluter cylindern. På fyrtaktsmotorn innehåller den ventilmekanism. Där sitter också tändstiftet.


Cylindervolym är summan av en cylinders slagvolym och förbränningsrummets volym (även kallat kompressionsvolym). I dagligt tal används dock cylindervolym som en synonym för motorns totala slagvolym. Se Slagvolym.


CVT. Continiously Variable Transmission, kontinuerligt variabel transmission. Se Variator.



D

Desmodromisk ventilstyrning är Ducatis sätt att utanfjädrar få förbränningsrummens ventiler att stängas. Systemet är komplicerat men tillåter i gengäld höga varvtal.


DOHC Double Over Head Camshafts, betyder dubbla överliggande kamaxlar i varje cylinderhuvud (topp). De styr var för sig insugs- respektive avgasventilerna. Drivs vanligen med kedjor eller remmar. (en överliggande kamaxel se SOHC)


DOT Förkortning för Departmentof Transportation, USA:s motsvarighet till Vägverket. Certifierar produkter föranvändning på allmän väg, t. ex däck, oljor, hydraulvätskor etc. Godkännandemarkeras då med en DOT-märkning.


Drivlina. Se transmission.


Dödläge. I en motor talar man om övre och undre dödlägen eller vändlägen. Det innebär de punkter när kolven är längst upp respektive längst ner under sin rörelse i cylindern



E

ECU. Engine Control Unit, alltså ordagrant översatt "motorkontrollenhet". Detta är hjärtat i detdatoriserade system som styr motorns bränsletillförsel och tändning. ECU:n fårimpulser från ett antal känselkroppar (sensorer). Den moderna styrenheten har stor kapacitet och flexibilitet.


Effekt avser motoreffekt. Alltså summan av det arbete som kraften från en motor genererar under en viss tid. Mäts i kilowatt kW eller hästkrafter hk (1 kW=1,3569 hk, 1 hk= 0,7355 kW).


Euro3. En EU-norm för den miljöpåverkan som ett fordon får göra. Innehåller gränsvärden för såväl buller som avgaser.


EXUP är Yamahas namn på det spjäll som allt fler tillverkare sätter in i avgassystemen. Ett skäl är att reglera motståndet för bättre låg- och mellanregister, en annat att få nerljudnivån.



F

Fackverksram. En ramkonstruktion där diagonala rör förstärker de längsgående. Kallas ibland även lite missvisande för stegram. Vem skulle vilja gå på en sådan stege?


Fast bromsok har ett jämt antal bromskolvar (två, fyra osv.) och är fastsatt på en stel fästplatta eller direkt på gaffelbenet eller swingarmen.


Fjäderförspänning är ett sätt att justera hjulupphängningen genom att begränsa fjäderns möjlighet att fjädra ut i sin fulla längd. Det kortar fjädringsvägen och ger stötigare köregenskaper.


Fjädringsväg är det avstånd som hjulaxeln rör sig i höjdled mellan stötdämparen/gaffelns max sammanpressade och utfjädrade lägen.


Flatslide-förgasare har en flat trottel.


Flerskivig koppling. Till skillnad mot bilar har motorcykelns koppling flera lameller. Några undantag finns dock, t.ex BMW:sboxermotorer.


Flottör. I förgasarens flottörhus sitter flottören monterad på en hållare med styrpinne. Flottören kan flyta upp och ner beroende av mängden bränsle i flottörhuset. När flottören är parallell med förgasarbotten släpper flottörnålen inte igenom något bränsle. När mängden bränsle minskar i flottörhuset sjunker flottören och bränsle fylls på.


Flottörhus sitter monterad under förgasarhuset. Härunder kan finnas huvudmunstycke, lågfartsmunstycke (även kallat tomgångsmunstycke), chokemunstycke, flottör, flottörnål och accelerationsmunstycke


Flottörnål. Se Flottör.


Fly-by-wire. Se ride-by-wire.


Flytande bromsok fungerar enligt principen att när kolven/kolvarna pressar ut belägget på ena sidan så dras samtidigt oket i sidled så att belägget på andra sidan läggs an.


Fläktkylning. Motorn kyls av ett fläkthjul monterat på svänghjulet. På motor med variator sitter även ett fläkthjul på primärvariatorn.


Fullt justerbar används som ett uttryck för att stötdämparens tre vanligaste inställningsparametrar (fjäderförspänning,kompressions- och returdämpning) alla har reglage för utvändig justering.


Fyrtaktsmotor är en förbränningsmotor som arbetar i fyra takter (faser) under två varv: insugs-, kompressions-,förbrännings- och avgasfas. Ventiler reglerar gasflödet till och från dess förbränningsrum.


Fyrventilsmotor innebär att motorn har fyraventiler i varje förbränningsrum. Två för insug och två för avgas. Antalet kan normalt variera mellan två och fem. Vid udda antal är insugningsventilernaflest till antalet.


Förbränningsrum kallas utrymmet ovanför kolven när den är i sitt övre dödläge. Där initierar tändstiftet förbränningen av bränslet.


Förgasare blandar bensin och luft till gas i undertryck.


Försprång. En viktig parameter i styrgeometrin. Avser avståndet mellan den punkt där gaffelns förlängda linje träffar marken och en punkt lodrätt under hjulaxeln.


Förtändning är benämning för mekansik inställd tändpunkt. Tändpunkten är inställd före övre dödläget (f.ö.d = kolvens nollpunkt. Även kallat kolvens övre vändpunkt).



G

Gaffel. Kort för framgaffel som är motorcykelns främre hjulupphängning. Andra konstruktioner finns men är mycket sällsynta.


Gaffelkronor. Håller samman framgaffelns övre ben och länkar den med hjälp av en styrtapp till styrhuvudet.


Gaffellutning. Gaffelns vinkel i förhållande till en lodrät linje. Behöver nödvändigtvis inte vara den samma som styrvinkeln.


Gaffelvinkel. Uttrycket används ofta för att beskriva det som egentligen är styrvinkel, men avser ursprungligen skillnaden mellan styrvinkel och gaffellutning.


Globlampa. Glödlampan har en glödtråd som ljuskälla. Glödtråden omges av en skyddande gas insluten i en glaskolv.



H

Halogenlampa. Glödlampa i vilken gasen innehåller en halogen(förening) och som tack vare detta har hög ljusstyrka och stor livslängd: halogenlampor används i bl.a strålkastare.


Hjulbas, se axelavstånd.


HK. Beteckning för metrisk hästkraft. 1 Hk = 0,74 KW.


Huvudcylinder är den del i hydraulsystemetsom påverkas manuellt och sedan omvandlar kraften till en rörelse i hydraulvätskan.


Huvudmunstycke. Se Munstycke.


Hydraulik. Att med hjälp av vätska överföra och utväxla kraft i ett slutet system, t. ex från bromspedalen till hjulens bromsanordningar.


Hydraulkoppling är en lamellkoppling sommanövreras med hjälp av hydraulik. Kräver mindre muskelkraft än en manulkoppling med vajer.


Hydraulvätska är den vätska – t. ex. bromsvätska – som används i ett hydraulsystem.



I

Immobilizer. Ett elektroniskt stöldskydd som blockerar motorelektroniken.


Ingående växellådsaxel. På fackspråk växellådans primäraxel. Här sitter koppling och växellådsdrev monterade.


Injektor. Ett munstycke i bränsleinsprutningen. Kallas även spridare, eftersom det har till uppgift attfinfördela bränslet i insugningsluften.


Insprutning. Se bränsleinsprutning.


Integrerade bromsar. Se kombibromsar.


Inverterad gaffel. Teleskopisk framgaffel där det klenare, inre gaffelbenet sitter nedtill. Konstruktionen ökar framgaffelns styvhet.



J

Jet är engelska för munstycke.



K

Kamaxel drivs av motorns vevaxel och är försedd med ellipsformade nockar (kammar). Dessa påverkar i sin tur ventilerna som reglerar gasflödet i förbränningsrummet.


Kardanaxel. En längsgående axel som överför kraften från växellådan till bakaxeln istället för kedja.


Kassettväxellåda är en växellåda där hela innandömet går att plocka ut i sidan på växellådshuset, utan att ta isär hela motorn. Är vanligt på racinghojar men förekommer även på sportiga gatmaskiner.


Katalysator. Ett metallbaserat "filter"som genom en kemisk reaktion minskar mängden kolväten och koloxid i avgaserna.


Kolv. En kolv är kopplad via en kolvbult till en vevstake, som driver en vevaxel för att omvandla den linjära rörelsen hos kolven till en cirkulär rörelse. Genom att omvandla rörelsen kan den fortplanta sig genom en växellåda eller direkt ut till en primärtransmission vidare till sekundärtransmission för att driva ett hjul.


Kolvbult. Kolvbulten är fäst i två av kolvens sidor samt i den övre delen av vevstaken. Vid montering pressas kolvbulten från ena sidan på kolven genom vevstaken och kolvlagret för att sedan nå den andra sidan av kolven. Kolvbulten förhindras att glida ur kolven och in i cylinderväggen av en låsring på vardera sidan. Kolvbultens längd är alltid något mindre än kolvens diameter.


Kolvbultslager. Sitter på kolvbulten i vevstakens lillända.


Kombibromsar. På en motorcykel har som regel fram- och bakhjul separat verkande bromsar. När dessa bromskretsar kopplas samman kallas funktionen kombibromsar eller integrerade bromsar.


Kompressionsförhållande är ett tal som kan användas för att förutsäga prestanda hos motorn. Kompressionsförhållandet är kvoten mellan cylindervolymen när kolven befinner sig längst ner och cylindervolymen och när kolven befinner sig längst upp.


Kompressiondämpning. Den fas då stötdämparen eller framgaffelnpressas samman. Dämpningens tröghet kan justeras på många moderna stötdämpare.


Kompressionstryck. Mäts med kompressionsmätare i tändstiftshålet på startmotorvarv med varm motor och fullt öppet gasspjäll.


Kondensator är en passiv elektronisk komponent. Den har förmågan att lagra en viss elektricitetsmängd. Kondensator finns på äldre tändsystem med brytare. Den används för att inte en gnista ska uppstå över brytarspetsarna och för att ge mer snärt åt strömmen genom tändspolen. Kondensatorn är kopplad parallellt med brytaren och kortsluter spänningen som induceras i primärkretsen då brytarna öppnar och fungerar som en gnistsläckare. Skulle det bli gnistbildning när brytarspetsarna öppnar kan kondensatorn behövas bytas ut. Gnistbildningen fördröjer brytningen vilket gör att tändspolens magnetfält kollapsar långsammare. Resultatet blir dålig eller ingen gnista på tändstiftet.


Koppling. Del av transmissionen som tillåter att motorn frikopplas från växellådan.


Kortslagig. När motorn har större cylinderdiameter än slaglängd.


Kullisrulle. Se Växeltrumma.


KW. Beteckning för effektenheten kilowatt. 1 KW = 1.34 HK.



L

Laddningsrelä. Se Regulator.


Lambda(-sond). En sensor i avgassystemet som mäter hur väl bränslet förbränns och ger signaler till motorstyrningen.


Lamell betyder tunn skiva. På en mc hittar du lameller i kopplingen. Genom att sära de normalt fjäderbelastade, sammanpressade lamellerna bryts kraftöverföringen från motor till växellåda, du frikopplar.


Likriktare. Omvandlar växelström (AC) till likström (DC).


Ljusspole. Sitter i tändsystemet och genererar ström till elsystemet.


Luffarturbo. Se trycksatt luftburk.


Luftkyld. Motorn kyls av fartvinden. För bättre effekt har de yttre ytorna ökats med hjälp av så kallade kylflänsar på utsatta ställen.


Luftskruv. Är en justerbar skruv för inställning av bränsle/luftblandning vid tomgång. Kan på mopeder även ha inverkan på högre motorvarvtal.


Lågfartsmunstycke. Samma som tomgångsmunstycke. Se munstycke.


Långslagig är en motor som har längreslaglängd än cylinderdiameter.


Längsmonterad motor har vevaxeln i hojenslängdriktning.


Länkassisterad. Begreppet används när en monostötdämpare är kopplad till svingen och/eller ramen via ett länksystem somger utväxling.


Lättmetall samlingsnamn för olika typer av lätta metallegeringar, t. ex aluminium, magnesium m.fl.



M

Mappa om. Ändra mappningen.


Mappning. Den grundinformation som finns lagrad i motorstyrningen.


Maxlast är skillnaden mellan fordonets totalvikt och tjänstevikt och är den största last som fordonet är konstruerat för och därmed får bära.


Monocoque. En lådliknande chassi konstruktion som kan vara tillverkad av plåt eller kompositmaterial. Kawasaki har monocoqueram på flera modeller.


Monodämpare. Bakfjädringen har bara en stötdämpare, oftast centralt placerad.


Motorlayout. Lite tvetydigt uttryck som både används för typen av drivkälla, som rad- eller V-motor samt omborr/slagförhållandet.


Motstånd. Även kallad resistor, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fält. Dess resistans är ett mått på storleken av detta hinder och beräknas som kvoten mellan spänning och ström enligt Ohms lag (kalkylator). Exempel på anslutning till ett 12 volt system av en lysdiod med spänning 1,8 volt och strömstyrka 20 mA. Spänningen (Volt) betecknas U, strömmen (Ampere) I och resistansen (Ohm) R. I denna uträkning är Us spänningen (volt) som dioden matas med och Uf är spänningen (volt) som dioden är specificerad för. Formeln för beräkning blir: R = (Us - Uf) / I. Exemplet beräknas enligt följande: (12 - 1,8) / 0,020 resultatet blir att det behövs ett motstånd på 510 Ohm vid inkoppling av lysdioden.


Munstycke. Förskruvning eller fast del med ett eller flera precisionsborrade hål som luft eller vätska kan passera igenom.



N

Neutralläge. När ingen växel är aktiverad i växellådan, friläge.


Nm. Newtonmeter, SI-enhet med beteckningen Nm. Såsom enhet för energi avser 1 Nm=1 J (joule) det arbete som utförs av kraften 1 N vid förflyttning 1 m i kraftens riktning. Såsom enhet för kraftmoment avser 1 Nm momentet av kraften 1 N då den verkar på en 1 m lång, mot kraften vinkelrät hävarm.


Nålclips. Sitter på trottelnålen i förgasaren.



O

OHV. Over Head Valves,"överliggande ventiler". Innebär i praktiken att motorn inte har överliggande kamaxel.


Oljekylare. En radiator som är kopplad i oljesystemet för att sänka temperaturen på motoroljan.


Oljekyld. Egentligen är oljan ett kylmedium i alla motorer. Begreppet brukar dock användas där en oljekylare finns i smörjsystemet, speciellt i kombination med luftkylning.


Oljepump. Oljepumpens enda uppgift är att bygga upp oljetrycket i motorn.



P

Paralever. BMW:s patenterade bakhjulsupphängning.


Parallelltwin. En tvåcylindrig radmotor. Egentligen ska kolvarna följas åt sida vid sida, upp och ner i cylindrarna. Denna puritanska definition har dock suddats ut med tiden.


Passagerarhandtag. Handtag som passageraren kan hålla sig i under färd.


Perimeterram. Betecknar vanligtvis en(aluminium)ram vars längsgående sidobalkar omsluter motorpaketet.


Power Commander. Varumärke på en eftermarknadsprodukt med vars hjälp man kan manipulera motorstyrningensprocessor.



Q

Quick Shift. Anordning på växelpedalen som tillåter föraren att växla upp utan att släppa gasen eller frikoppla.



R

Radial har blivit ett modeord. Framför allt när det gäller hur bromsoken är monterade. Se "Radialmonterade bromsok". Även huvudcylindern i bromssystemet kan vara av radialtyp och verkar då i rät vinkel mot handgreppet.


Radialdäck är sedan länge det som gäller på bilar. Syftar på materialriktningen i däckstommen. På hojar används fortfarande ofta diagonaldäck, vilka har en styvare sida.


Radialmonterade bromsok har bromokets infästningspunkter sittande vinkelrätt mot hjulaxelns längdriktning. Enkelt uttryckt sitter fästbultarna i hojens längsriktning. Radialmonterade bromsok är stabilare vid inbromsning än traditionella bromsok genom att kraften på oket går i fästbultarnas längdriktning. Stabilt monterat bromsok har mindre vibrationer och ger bättre bromskänsla.


Radmotor. En motor där cylindrarna sitter på rad.


Rake. Engelska för gaffelvinkel.


Ram-Air. Se trycksatt luftburk.


Ram. Chassits centrala, bärande del.


Ramlager. Se Vevaxel.


Regulator. En regulator begränsar laddspänningen till 12.8-13.5 volt och genererar växelström (AC) till strålkastare m.m samt likström (DC) till laddning av batteriet. Läs mer om AC och DC


Reedventil. Reedventilen sitter framför förgasaren i insuget på en 2-taktare. Funktionen är enkel men smart. Med reedventilens intåg kunde effekten ökas markant på hela varvtalsregistret då utformningen av spolkanaler och kolv nu gick att förändra utan att motorn blev kraftlös på det lägre varvtalsregistret. Reedventilens uppgift är att på det lägre varvtalsregistret fungerera som en backventil så att insugningsgaserna inte trycks tillbaks i förgasaren.


Resistor. Se Motstånd.


Returdämpning. Den fas närstötdämparen/framgaffeln går tillbaka till normal position. Dämpningens tröghet kan justeras på de flesta moderna stötdämpare.


Ride height. Ett mått på bakfjädringenshöjd. Ändras delvis genom ökad eller minskad fjäderförspänning men kan ytterligare justeras med stötdämparens totala längd.


Ride-by-wire, alltså "kör viakabel" betyder att gashandtaget inte påverkar gasspjället mekaniskt. Istället ger högerhanden elektriska impulser till motorstyrningen som i sin tur avgör hur mycket bränsleblandning som får komma in i motorn.


RPM. Internationell beteckning. RPM = revolutions per minute, varv per minut.


Rullande landsväg. Bromsbänk där mätningen sker på fordonets drivhjul. Dynojet-bänk är den vanligaste typen av rullandelandsväg för motorcyklar.



S

Slag. Se slaglängd.


Slaglängd är det avstånd som motorns kolv(ar) rör sig från övre till nedre dödläget.


Slagvolym. Summan av cylinderns diameter och vevaxelns slaglängd. Räknas ut genom att ta radien (halva cylinderdiametern)
* radien * pi (3,14159) * slaglängden. Exempel: cylinderdiameter 39mm, slaglängd 41,5 mm. Uträkning: 19,5*19,5*3,14159*41,5=49,58cc


Slavcylinder. Den del i ett hydraulsystemdit kraften/rörelsen förs via vätska. Har inuti en eller flera kolvar som utför ett mekaniskt arbete. Bromsarnas ok är ett exempel på slavcylinder.


Slirkoppling. En funktion där kopplingensingrepp reduceras vid nedväxling, för att undvika bakhjulsstuds.


SOHC Single Over head Cam, betyder en överliggande kamaxel i varje cylinderhuvud (topp) som styr både insugs- respektive avgasventilerna. Drivs vanligen med kedja eller rem. (dubbla över liggande kamaxlar se DOHC)


Spjäll. En (rund) skiva som är ledad på en axel och kan öppna eller tillsluta passagen genom en kanal medmotsvarande diameter.


Spjällhus. Den del avinsprutningsystemet där gasspjället styr genomsläppet av luft ellerbränsleblandning.


Stator. Sitter innanför svänghjulet. Statorn genererar ström till tändspolen och elström till batteriet, strålkastare m.m.


Steglös automat. Se Variator.


Stroker. Se långslagig.


Styrgeometri. Ett samlande begrepp för de vinklar och mått som omfattar motorcykelns främre hjulupphängning


Styrhuvud. Den del av motorcykelns ram där framgaffeln är ledad.


Styrvinkel. Styrhuvudets vinkel iförhållande till en lodrät linje


Stålomspunna bromsslangar. Hydraulslangar med ett yttre hölje av flätad metall som ger en mer distinkt bromsfunktion.


Stånka. Encylindrig fyrtaktsmotor.


Svingarm eller sving är den ledade del av chassit som förbinder bakhjulet och ramen (ellermotorblocket). Kan vara en- eller tvåarmad och i kombination med kardanaxel. (Se Paralever.)



T

Tankdummy. För att centrera vikten och sänka tyngdpunkten hamnar bränsletanken på moderna hojar inte alltid där vi förväntar oss. Istället sitter ett plastsjok mellan sadeln och styret. En låtsastank alltså.


Telelever. BMW:s patenterade framgaffel där benen inte fungerar som stötdämpare. Istället sköter en centralmonodämpare fjädringen.


Tjänstevikt. För en motorcykel eller moped är det den sammanlagda vikten av fordonet i normalt fullt driftfärdigt skick utan sidovagn, med verktyg, bränsle, smörjolja och vatten.


Tomgångsmunstycke. Samma som lågfartsmunstycke. Se Munstycke.


Tomgångsskruv. Är en justerbar skruv för inställning av tomgångsvarvet.


Torrkoppling. När kopplingens lameller arbetar torrt.


Torrsump innebär att motoroljan förvaras i en extern tank och därifrån pumpas till de viktiga smörjställena inuti maskineriet, för att sedan transporteras tillbaka till tanken.


Torrvikt anges ofta av tillverkaren som ett mått på motorcykelns vikt. Då ingår inte olja, kylvätska, bränsle eller batteri.


Traction control. Se anti-spinnsystem.


Transmission ett samlat uttryck för demekaniska delar som för kraften från motorn vidare till drivhjulet. T. ex. koppling, växellåda och kedja.


Trippmätare visar fordonets färdsträcka sedan senaste nollställning.


Trottel en del av förgasaren som styr mängden bränsleblandning som ska komma in i motorn.


Trottelhus. Den del av förgasaren där trotteln eller arbetar. (Jämför spjällhus).


Trottelnål. Justerbar nål på trotteln som behåller korrekt bränsleblandning när trotteln öppnas.


Trycksatt luftburk. Innebär att luften från ett frontmonterat intag pressas in i luftburken och vidare till motorn av fartvinden, vilket ger en märkbar kraftökning vid höga hastigheter.


Tvåtaktsmotor. Snart ett minne blått ...


Tvärställd motor. Motor som har vevaxeln i 90-graders vinkel mot hojens längdriktning.


Tändning avser de delar i en förbränningsmotor som är delaktiga i att antända bränsleluftblandningen vid riktig tidpunkt. I en förbränningsmotor används en gnista, som sker mellan elektroderna på tändstiftet.


Tändplatta. Se Stator.


Tändstift är monterad i motorns cylinderhuvud och genererar en gnista mellan elektroderna. Gnistan antänder bränslet och åstadkommer därmed förbränningen.



U

Upside-down-gaffel. Se inverterad gaffel.


Utgående växellådsaxel. På fackspråk växellådans sekundäraxel. Här sitter växellådsdrev och framdrevet monterat.



V

V-motor har cylindrarna i V-formadvinkel mot varandra.


V-twin är en V-motor med tvåcylindrar.


Vaggram. En ram av (stål)rör som ärsjälvbärande och löper under motorn. Kan var enkel eller dubbel.


Vakuumkran. Bränslekran som öpnnar genom undertryck i förgasaren eller insugningsrör.


Variator. Steglös automatväxel. Variatorn är uppbyggd kring en (främre) primärvariator och en (bakre) sekundärvariator. De sammanbinds av en drivrem. Primärvariatorn har till uppgift att hålla rätt varvtal på motorn beroende av fordonets drivmotstånd. Principen för primaärvariatorn är ganska enkel högre varvtal desto högre växel men kan vara svår att justera/ändra för icke fackkunnig person. Sekundärvariatorns huvuduppgift är att se till att rätt utväxling sker till drivaxeln (bakhjulet). Sekundärvariatorns beståndsdelar är i princip två fjäderbelastade koniska remskivshalvor samt kopplingsbackar, fjädrar, kopplingstrumma som reglerar motorns inkopplingsvarv (börja driva fordonet). När motorns varvtal ökar slungas vikterna i primärvariatorn ut och dess två koniska remskivshalvor trycks ihop. Detta innebär att drivremmen dras inåt i sekundärvariatorn och en utväxling sker.


Varvräknare . Visar motorns varv/min.


Varvstopp eller varvtalsregulator. Bryter tändningen vid ett hälsosamt varvtal för att hindra mekaniskahaverier.


Variabel tändning används på moderna motorer för att få ut hög motoreffekt på ett brett varvtalsregister. En variabel tändning flyttar tändpunkten beroende av varvtalet. Mer avancerat genom en kombination av varvtal, gaspådrag och växel.


Ventilspel. Toleransen (glappet) mellan vipparm och ventil på en 4-taktsmotor. Normalt ventilspel på 50cc är insug/avgas på 0,08 mm, 125-250cc 0,10 till 0,15 mm.


Vevaxel. Motorns centrala axel som omvandlar kolvens rätlinjiga rörelse till en rotation. Vevaxeln sitter monterad i vevhuset med kullager på vevaxeltapparna. Dessa kullager kallas för ramlager.


Vevhus. Gjutet skyddshölje runt vevaxel.


Vevlager. Sitter på vevtappen i vevstakens storända.


Vevparti. Se Vevaxel.


Vevstake. Förbinder kolven och vevaxeln.


Vevtapp. Sitter igenom vevstakens storända och vevaxelskivorna.


Voltregulator. Se Regulator.


Vridmoment. Den kraft som motorn utvecklar på vevaxeln. Mäts i Newtonmeter (Nm).


Våtkoppling. När kopplingens lamellerarbetar i ett oljebad.


Våtsump. När motoroljan samlas upp inuti motorn och därifrån pumpas runt till smörjställena.


Vägmätare registrerar färdsträckan under fordonets livslängd. (se även trippmätare)


Vändläge. Se dödläge.


Vätskekyld. Motorn kyls med hjälp av vätska som cirkulerar i ett slutet system. Vätskan passerar genom en radiator(kylare) som i sin tur kyls av fartvinden och eventuellt av en termostatstyrd fläkt vid behov.


Växelaxel. Här sitter växelspaken monterad. I andra ändan sitter det en arm/hakar som får växeltrumman att byta växel.


Växelfjäder håller växelaxeln i utgångsläge.


Växelförare. Se Växeltrumma.


Växeltrumma. På växeltrumman sitter växelförarna. Som flyttar växellådsdreven till de olika växlarna när växelaxelns arm/hakar vrider på växeltrumman.



X

Xenon(ljus). Det senaste inom strålkastarteknik som nu börjar göra sitt intrång bland motorcyklar.



Y

Yttre damask gaffel.



Z

Z. Frekvent bokstav för japanska modellbeteckningar.



Å

Återgående blinkers. Slutar blinka utan att du behöver bry dig. Infördes på bilar för ett halvt sekel sedan och börjar nu så smått dyka upp även på motorcyklar.



Ä

Ändrör. Slutrör som sticker ut bakom ljuddämparen.



Ö

Överfall. Bultad bygel som håller fasta eller roterande axlar på plats.